|
Jag saknar en del
i debatten om miljöförstöringen.
Oftast, om inte alltid uppmanas
vi att sopsortera, cykla eller
ta bussen, återanvända, handla
närproducerat, käka ekologiskt
etc. Men räcker det? Var finns
uppmaningarna om att läsa på
ingrediensförteckningen på
skönhets- och hygienprodukter?
Och finns det förresten någon
riktig analys om vilket som är
det bästa – minskat sopberg
eller minskat utsläpp från
fabrikerna som tillverkar
återvunna produkter?
Hur resonerar vi
när det gäller ekologiska
produkter och försäljning av
dito? När jag läser att folk som
köper ekologiska produkter i
allmänhet hellre väljer
närproducerat kan jag inte låta
bli att tänka; Men vad hjälper
det om grönsakerna ändå är
besprutade? Är det lönt?
Kemikalierna du sätter i dig
kommer ju ut förr eller senare
för att åter förpesta jorden,
där gräset växer, som kossorna
äter, som du sedan i din tur
käkar – det är ett evigt
kretslopp
och du som individ är en del av
detta kretslopp...
Ett annat ganska
färskt exempel är de sk
menskopparna av antingen gummi
eller silikon som har blivit så
populära. Folk blir inte
informerade om vilka kemikalier
som används vid framställningen
utan går på vad försäljaren
säger dvs ”helt naturligt gummi”
eller ”medicinskt silikon”. Hur
påverkar utsläppen från dessa
fabriker djur och natur? Hur
mycket energi går åt till
framställningen? Det är inte så
enkelt som att minska sopberget.
Man måste gå ett steg längre…
Kemikalier vid framställning
Vid produktion av
gummi används svavel (vid
vulkanisering). Vid produktion
av latex används formalin och
ammoniak. Formalin är en
vattenlösning av formaldehyd som
är cancer- och
allergiframkallande.
Ammoniak är
mycket giftigt för vattenlevande
organismer. Övriga vanliga
processkemikalier är
acceleratorer, aktiveringsmedel,
antioxidanter och eventuellt
pigment. Latexprodukter kan
klorineras för att inte vara
klibbiga och kan beläggas med
silikon för att bli täta.
Gemensamt för
natur- och syntetgummi är de
kemikalier som tillsätts vid
tillverkningen och som finns
kvar i de färdiga produkterna.
De kemikalier som finns kvar kan
framkalla eksem och
kontaktallergi. Detta kallas
ofta gummiallergi, men är i
själva verket kontaktallergi mot
gummikemikalier.
I de fall
gummi/latex går till förbränning
kan, förutom CO2 och vatten,
både försurande och korrosiva
svavel- och klorföreningar
bildas.
Silikongummi är ett polymert
material i gruppen elastomerer.
Polymerer är
kemiska
föreningar.
Polymera material brukar delas
in i gummimaterial (elastomerer),
härdplaster
och
termoplaster.
Alltså är detta ett syntetiskt
material. Hur ett material
påverkar miljön är viktigt men
hur kemikalierna som används
till framställningen av
materialet påverkar miljön via
utsläpp är också viktigt. Varför
missar vi detta i debatten för
hållbarhet?
Hygienprodukter
Är det inte så
att om vi hade blivit medvetna
om vad vissa ingredienser i
hygienprodukter ställer till
med, så hade vi slutat köpa dem
bums. Exempelvis används
parabener (konserveringsmedel)
som uppfattas som ett hormon av
kroppen. Kroppen kan reagera på
det falska hormonet eller
hindras ifrån att reagera när
riktiga hormon produceras i
kroppen. Tyvärr litar
man/vi/folket på vad
tillverkaren skriver om dessa -
oftast syntetiska, kemiska och
artificiella ingrediensernas –
fördelar. Vi litar på att
produkten är naturlig och/eller
ekologisk även om den bara
innehåller ett uns av en
ekologisk partikel.
Regelverket för
ekologisk matproduktion, är
striktare än regelverket för
produktion av t ex ekologisk
kosmetika samt
skönhetsprodukter. Idag behöver
inte kroppsvårdsprodukter följa
de riktlinjer som gäller för
standarden för ekologisk mat.
Därför har vi ett överflöd av sk
"ekologiska"
kroppsvårdsprodukter på
marknaden idag.
Jag anser att
detta ”kapitel” i klimathotets
agenda måste uppmärksammas,
eftersom det är med oss själva
vi måste börja. Om vi
näringsidkare tar ansvar och ser
till att lyfta fram exempelvis
produkter vilka är certifierade
av tredje part och ser till att
kunden har en möjlighet att
handla dessa (många har inte
råd), så ligger inte hela bördan
på konsumenten. Det är vi
handlare som ska få konsumenten
att välja ett bättre alternativ.
Cina Lagerstedt
Nilsson
Publicerad i Good Magazine 1/6
2007
Källor:
Miljöpåverkan från sjukvårdens
förbrukningsartiklar
Hälsorisker, prevention och
rehabilitering i gummiindustrin
-
Avdelningen för yrkes- och
miljömedicin,
Universitetssjukhuset, Lund
Folkhälsoguiden
Wikipedia
|
