|
Handgjort
papper
Alla pappersprodukter som
säljs på Lagerstedt & Company är handgjorda på Thai elephant
Conservation Centre i Lampang, Norra Thailand. Tillverkningen och
försäljningen av pappersprodukterna hjälper elefanter, håller ihop
familjer och hjälper låginkomstfamiljer.
Vi importerar våra produkter
direkt från Thai elephant Conservation Centre och det finns inga
mellanhänder.
Försäljningen ger
ett nödvändigt kapital som går till vård och mat för elefanterna.
Förtjänsten från tillverkningen av pappret går tillbaka till Thai
elephant Conservation Centre. Elefanterna hjälper effektivt sig
själv genom en cirkel av naturvård.
Varje elefant har sin egen skötare
som kallas för "Mahout". De är vanligtvis män och de bor hos
elefanterna på Thai elephant Conservation Centre. Tack vare
tillverkningen av Elephant Dung Paper så kan en "Mahout:s" familj bo
där han bor.
För att kunna konstruera och
designa alla de pappersprodukter som finns till försäljning läggs
arbetet ut på lokala byar, vilket förser folket där med arbete.
Antalet anställda i tillverkningen av Elephant Dung Paper beror helt
och hållet på hur mycket som beställs och när det är mycket att göra är cirka 200
personer anställda.
Enkelheten på denna
idé är värd att uppmärksamma
Samla ihop
elefantdynga. Sväng ihop det till papper och sedan till produkter.
Sälj pappret och returnera profiten till mat och vård för
elefanterna. Cirkeln är sluten - naturvård! Hjälp den Thailändska
elefanten! Är du nyfiken på historien bakom pappret som
säljs på Lagerstedt & Company? Då kan du gå in på
Elephant Dung Paper och läsa mer.

|
Genom att
titta på pappret kan man få reda på om elefanten är
gammal eller ung. Yngre elefanter producerar jämnare
papper. Ju äldre en elefant är desto grövre blir
pappret.
Sockerrör,
bambo, gräs och vattenmelonkärnor är några av de synliga
fibrerna i det färdiga pappret. |
|
Vem skulle
kunna tänka sig att göra papper av elefantdynga? Var
kommer idén från? Detta är Elephant Dung´s mest ställda
frågor, vilka jag berättar mer om nedan.

Copyright Elephant Dung Paper
Bilden
ovan visar det som är hela anledningen till Elephant
Dung´s papperstillverkning - nämligen mamma och barn
ihop.
Mannen
bakom allt ihop är Mr. Wanchai. Varje dag på väg hem
från arbetet passerade han en fabrik som tillverkade
miljövänligt papper och han var imponerad av att
processen där naturliga träfibrer användes för att
tillverka handgjort papper av hög kvalité var så enkel.
Han reste till the Thai Elephant Conservation Center, i
Lampang i norra Thailand och fick se stora högar med
elefantdynga. Han tog sig en titt på dyngan och la märke
till att dyngan var väldigt fintrådig. Ur detta föddes
idén.

Copyright Elephant Dung Paper
Nästa steg
var att lasta en bil med dynga och köra hem den. Hans
fru var road och vid detta tillfället, väldigt tålmodig.
Han började använda familjens matberedare för att klippa
de långa fibrerna till en bättre längd och hans fru
tappade slutligen tålamodet. Inte nog med att han
släpade hem elefantdynga utan använde dessutom
matberedaren och detta var att gå ett steg för långt.
Hon gav honom till slut ett ultimatum... och två val.
Det första var att han skulle sluta att släpa hem
elefantdynga. Det andra var att han skulle tillverka
pappret på heltid.
Hur som
helst så ville hon ha en ny matberedare!

Copyright Elephant Dung Paper
Bilden visar vilken besvärlig
situation den Thailändska elefanten befinner sig i.
Mr.
Wanchai har fortfarande kvar den gamla matberedaren som
en påminnelse och lärdom för honom och hans barn att -
många kan tycka att du är dåraktig eller galen men om du
bara har mod att pröva och ta chansen, så kommer du att
lyckas.
Om han
hade lyssnat när andra skrattade åt honom skulle han
inte ha kunnat hjälpa de många elefanter som han
faktiskt har gjort och gör.
Mr.
Wanchai filosoferar om sin resa "Thailändska elefanter
har hjälpt många generationer av Tailändare och de
fortsätter att ge många jobb för vanligt folk mig själv.
Det kanske är vanlig dynga för många men för mig är det
en chans att hjälpa elefanterna, varje gång en dyngboll
släpps. Där det finns gyttja - finns det pengar."

Copyright Elephant Dung Paper
En
lycklig syn - en mor och en baby - så som det bör vara.
Hjälp
till elefanterna
De
Thailändska elefanterna har det mycket svårt och det
behövs pengar om de ska få det bra.
Idag för
100 år sedan fanns det över 100 000 privatägda elefanter
i Thailand. De var behjälpliga med tunga lyft av t ex
Teak för att folk skulle sälja det till oss här i
västvärlden. De hjälpte till på gården nära till hands
för bonden, de hjälpte till att bygga broar, hus,
järnväg och i det militära tillsammans med människor för
att hjälpa Thailand att bli självständigt.
Sorgligt
nog är glansdagarna förbi för elefanten. I takt med att
det uppfinns bättre och bättre maskiner har en viktig
ekonomisk verksamhet upphört.
Förr i
tiden var många ägare tvungna att tigga mat tillsammans
med sin elefant längs gatorna i de större städerna och
ett fåtal elefanter kan även idag ses på gatorna i
Bangkok.
Uppskattningarna varierar och experterna är oeniga men
uppskattningsvis finns det 6000 elefanter i Thailand
idag.
Lyckligtvis
kommer det nu många turister till Thailand och att få se
elefanter ligger oftast i topp över saker att göra. Det
finns många turistanläggningar vilka förser elefanter
och deras skötare med nödvändiga jobb.
Elephant Dungs
pap per bidrar till en säker framtid för de Thailändska
elefanterna. Elephant Dung finns på Thai Elephant
Conservation Center i Lampang vilket ligger i norra
Thailand.
Det
finns
också
två
sjukhus
på
Thai
Elephant
Center,
det
ena
drivs
av
staten
och
det
andra
drivs
av
en
oberoende
privat
aktör
som
välgörenhet.
Elefanter
som
blir
sjuka,
skadade
eller
övergivna
tas
om
hand
där.
De
har
även
en
mobil
räddningsenhet
som
åker
vart
som
helst
i
Thailand
för
att
rädda
elefanter
och
som
kör
dem
tillbaka
till
sjukhuset
för
behandling.
Många
av
djuren
lider
av
fruktansvärda
sår
från
landminor,
andra
har
getts
amfetamin
och
nästan
arbetat
ihjäl
sig
innan
de
har
släppts
ut i
djungeln
för
att
dö.
|
 |
|
Läkare arbetar för att rädda livet på en av
dessa vackra patienter.
|
|

|
Denna elefant har varit med om en tragisk
olycka.
|
|
|
 |
|
Denna elefant fick sin fot avsliten av en
landmina.
|
|
Deras
pappersförsäljning förser dem med en extra inkomst
vilket går direkt till mat och omvårdnad för dessa
majestätiska varelser.
Till
papperstillverkning används det kemikalier som är
skadliga för miljön och din hälsa, plus att träden
avverkas…
En liten jämförelse…
Vanligt papper
kan tillverkas med hjälp av dessa
kemikalier
Klor
– klor är en
gulgrön gas med en mycket stark lukt och
reagerar direkt med dom flesta ämnena. Gasen
är giftig och skapar stor irritation i
andnings organen vid inandning, vid högre
koncentrationer är den dödlig. Används t ex
vid papperstillverkning.
Natriumhydroxid
- (E-524)
Svåra allergiska reaktioner. Används t ex
vid papperstillverkning.
I mälden
- tillsätts
även kemikalier för att påverka dess
pH-värde. Fyllnadsämnen som kaolin och krita
tillsätts för att påverka papperets vithet
och opacitet (ogenomskinlighet). Många typer
av finpapper innehåller upp till 30 procent
fyllnadsmedel. För att minska papperets
vattenupptagning blandas limämnen in i
mälden. Alun tillsätts för att hjälpa
limpartiklarna att fästa på fibrerna.
Stärkelse sätts till för att öka papperets
styrka och styvhet. Andra typer av
tillsatser är färg, skumdämpare samt
retentionsmedel (som ökar finfraktionens och
fyllmedlets förmåga att stanna på viran).
Trädskövling
- Man kan
förledas att tro att problemen med skövling
av tropisk skog har minskat. Men det är
snarare tvärt om. Trycket på skogarna har
ökat. Avverkningarna sker mycket sällan på
ett hållbart eller hänsynsfullt sätt.
Sverige har inga lagar som hindrar oss från
att importera trä från hotade tropiska
skogar.
Sverige har
även börjat importera pappersmassa från
samma region.
Sverige har
cirka 29 000 djur och växter och andra
organismer som är beroende av skogen. Av
dessa är idag 2100 arter hotade. En av de
främsta orsakerna är att det råder brist på
många av de livsmiljöer som dessa arter är
beroende av.
Hur tillverkas
papper gjort av elefantdynga?
Elefantdynga
M iljövänligt lim
F ärg
R ättvist tillverkat
Tillverkningen av
pappret
1. Samla
ihop elefantdynga
2. Tvätta
dyngan och koka den i 5 timmar
3. Rotera
dyngan i upp till 3 timmar så att den kan klippas till
fibrer och lägg till färg.
4. Gör
till bollar som väger lika mycket.
5. Sila
jämt ner i ramar.
6.
Soltorka.
7. Sanda
till en jämn yta.
8. Montera
till produkter.
|
Många typer av finpapper innehåller upp till 30 procent fyllnadsmedel. |
|
Låt
oss
se
vad
certifiering
av
skog
innebär
Ett stegrande
antal företag påstår nu att de tillverkar papper av
certifierad skog och återvunnet material. Visst är det
bättre att återanvända men även om man återanvänder så
måste man ju använda det som en gång tillverkades med
hjälp av kemikalier och med hjälp av skog som har
skövlats på ett sätt som förstör vår jord.
Forest
Stewardship Council (FSC) utfärdar den idag enda,
oberoende certifieringen av hållbart skogsbruk. Vid
certifiering beaktas inte bara skogsföretagets
miljöhänsyn, utan också arbetarrättigheter, hänsyn till
lokal befolkning och en ekonomiskt uthållig produktion.
FSC innebär på så vis ett slags kombinerad miljö- och
rättvisemärkning.
Källa: Svenska
Naturskyddsföreningen
När lagar och
statlig skogsförvaltning inte räcker till för att skydda
skogen, är märkningen ett sätt att tala om för
konsumenterna att träet de köper inte kommer från
skövlad eller stulen regnskog.
FSC-märkning
FSC-märket visar att timret kommer från ett skogsbruk
som uppfyller FSC:s principer och kriterier. FSC:s
logotype kan finnas på produkten i form av en etikett
eller inbränt i träet.
Hur står det
egentligen till med Svanen märkt papper?
Svenska
Naturskyddsföreningen lät hösten 1999 analysera
produkter som marknadsfördes som klorfria och hittade
klorrester i dessa. Svenska Naturskyddsföreningen
föreslår att endast certifiering enligt Forest
Stewardship Council, FSC, ska godkännas.
I kriterierna
för Svanmärkning preciseras inte kraven på
certifieringsorganisation och/eller-system. Svenska
Naturskyddsföreningen har förstått att även Pan European
Forest Certification, PEFC godkänns av Svanen. Svenska
Naturskyddsföreningen anser att det är problematiskt.
Den största anledningen till detta är att PEFC inte har
bindande naturvårdskrav och att flera tveksamheter råder
om certifieringens vederhäftighet.
PEFC-anslutna
Levande Skog i Norge har visat sig ha ett system som
inte är tillräckligt trovärdigt. Under den senaste tiden
har Viken Skog har innehaft certifieringen och ändå
avverkat nyckelbiotoper i den certifierade skogen. Med
tanke på att endast 15% av fibern behöver komma från
certifierad skog kan inte kravet vara svårt att uppnå
även om man endast godkänner FSC-certifiering.
Källa: Svenska
Naturskyddsföreningen
|
Sverige
har inga lagar som hindrar oss från att importera trä
från hotade tropiska skogar. Sverige har även börjat
importera pappersmassa från samma region.
Indonesien, som är världens fjärde regnskogsnation, har
nu, i början av 2000-talet, en avskogningstakt på mellan
2,3 och 4 milj ha om året.
Den
svenska importen av pappersmassa från Indonesien uppgick
år 2001 till 18.600 ton.
Källa:
Sveriges Naturskyddsförening |
|
Hur etiskt
är det med djurförsök?
Varenda en
syntetisk kemikalie har blivit testad på djur ända till
50 % av dem har blivit dödade. Det är så
vetenskapsmännen bestämmer
LD50 klassificeringen
Har
kemikalierna som används inom pappersindustrin blivit
testade på djur?
Om man skriver
in t ex natriumhydroxid på Google så får man upp företag
som säljer denna kemikalie. Gå in på ett företags
hemsida och sök upp kemikalien och dess säkerhetsdatalad.
Där ska det stå hur mycket det krävdes av kemikalien
innan djuret dog.
|
Av de kemikalier som säljs till massa-
och pappersindustrin är mellan 55 och 60 procent
hälsofarliga. Totalt går ca. 2,5 miljoner ton
kemikalier till denna bransch.
Källa:
Kemikalieinspektionen |
|
Följande
kemikalier används vid papperstillverkning
Natriumhydroxid - Oral: LD50: 500mg/kg
Natriumsulfid - LD50: Oral rat LD50 = 208 mg/kg
Klorindioxid - LD50 (oral) rats: 292 mg/kg
Olika
märkningar
Rättvis handel
Rättvis
handel är ett samarbete mellan producenter, importörer, butiker och
konsumenter. Samarbetet syftar till att förbättra situationen för
producenter, att öka deras tillgång till marknader och att arbeta
för en hållbar utveckling. Rättvis handel ska ge producenter, främst
missgynnade småskaliga producenter, möjligheten att förbättra sin
levnadsstandard och arbetsförhållanden. De som arbetar med rättvis
handel har som mål att verka för social jämlikhet, skydd för miljön
och ekonomisk trygghet genom långvariga handelsförbindelser.
Rättvist handlade produkter utgår från IFATs kriterier.
Rättvisemärkt
Rättvisemärkt
är
en
etisk
och
social
märkning
med
inriktning
på
mänskliga
rättigheter.
Rättvisemärkningen
garanterar
att
odlarna
har
fått
skälig
betalning
för
sitt
arbete,
att
barnarbete
motverkas
och
att
ekologisk
odling
uppmuntras.
Ekologiskt
Ekologisk
produktion
innebär
i
korthet
att
inga
kemiska
bekämpningsmedel
och
ingen
konstgödsel
får
användas
i
odlingen.
Djur
ska
få
utlopp
för
sina
naturliga
beteenden,
vistas
ute
och
äta
ekologiskt
foder.
Genmodifierade
organismer
(GMO)
är
inte
tillåtna.
Ekologisk
Odlad,
uppvuxen
och
förvarad
utan
användning
av
kemikalier,
växtgift,
bekämpningsmedel
och
andra
kraftfulla
gifter.
Existerar
i,
eller
är
formad
av
naturen;
inte
artificiell.
Certifierat
ekologisk
Ekologiskt
intresserade
organisationer
har
en
internationell
paraplyorganisation
IFOAM,
International
Federation
of
Agriculture
Movements.
IFOAM
fastställer
baskrav
för
ekologisk
odling
som
vissa
märkningsorganisationer
valt
att
följa
när
de
sätter
upp
kriterier
för
vad
som
får
märkas
med
deras
märke.
För
att
få
skriva
"ekologiskt
odlad"
på
ett
livsmedel
måste
odlingen
uppfylla
EU:s
krav
på
ekologisk
odling
och
vara
kontrollerad
av
ett
godkänt
certifieringsorgan.
Märkningar
godkända
av
IFOAM
klarar
EU:s
krav.
Exempel
på
sådana
märken
är
USDA
(USA),
KRAV
(Sverige),
Soil
Association
(Storbritannien),
CCOF-international
(USA). |