De är färgglada! De är de enda ekologiska bindorna med många olika färger och tryck. Sckoon har världens största urval av ekologiska bomullsbindor. Sckoon använder "low impact" naturliga färger vilka är biodynamiskt certifierade av Demeter International. Färgerna är naturliga, säkra och rena. Unik och praktisk design! Det är lätt att byta binda utan att behöva byta hela bindan. Sckoon har ett system där du kan byta inlägget endast, vilket också gör att du får mindre att bära.

Tråden är också ekologisk! Tråden är gjord av 100 % ekologisk bomull och tryckknapparna är nickelfria.

1. Bindorna levereras med en huvudsaklig binda och ett inlägg (natt och postpartum levereras med 2 inlägg.

2. Placera inlägget i fickan på bindan. Praktisk design underlättar för dig och du kan då byta bara inlägget och slipper byta hela bindan.

3. Det färgglada trycket ska vara mot trosorna och vingarna knäpps runt trosan.

Bindorna är tillverkade av 100 % ekologisk bomull vilken innehåller naturlig olja. För att maximera absorptionen, tvätta bindan 1-2 gånger innan första användningen för att få bort denna naturliga olja.

Sckoon rekommenderar att man efter användning sköljer dem med hjälp av kallt vatten och lite tvättmedel och därefter tvättar dem i tvättmaskin. Lufttorka dem eller använd annan tork med låg temperatur.

Sckoon rekommenderar 4 dagbindor, 2 minibindor och 2 nattbindor att starta med. Om du har lättare menstruation än genomsnittet behöver du bara 1 nattbinda. Om du har rikligare blödningar kanske du vill lägga till 1 extra nattbinda och 1 dagbinda och inlägg.

Precis som med andra bindor så måste du naturligtvis byta inom rimlig tid för att förhindra läckageincidenter. Ett tips är att börja använda bindorna när du har lite mens och när du är van vid dem kan du börja använda dem när du har riklig mens och på natten.

Då passar nattbindan bäst. De är 33 cm långa och levereras med 2 inlägg som ett set. Även om detta är tillräckligt för riklig mens kan du köpa extra inlägg till som en säkerhet.

Minibindan passar bäst vid inkontinens. De är små (20 cm långa). Du kan använda dem med eller utan inläggen som levereras med bindan.

Mini (levereras med 1 inlägg) för mindre mens = 20 cm, vinge till vinge = 20, inlägg = 17 cm

Dag (levereras med 1 inlägg) för måttlig mens = 25 cm, vinge till vinge = 20 cm, inlägg = 24 cm

Polyakrylat - Polyakrylat tillverkas genom polymerisation av i första hand estrar av metakrylsyra eller akrylsyra. Ett vanligt polyakrylat är plexiglas. Råvaran kommer från narurgas/olja som är en ändlig resurs.

Titta gärna i listan över innehåll i vanliga bindor. (Cinas anmärkning)

För att bryta ner träfibrerna och framställa massan används svavelhaltiga kemikalier (t ex sulfat = Sulfater är salter av svavelsyra.) (Cinas anmärkning)

Plasten härrör från råolja som omvandlas i flera steg. Råoljan raffineras varvid man bland annat utvinner råbensin (nafta). Denna "krackas" sedan (bryts ned till mindre molekyler), bland annat till eten och propen och många andra s.k. monomerer. Dessa polymeriseras sedan, vilket innebär att de binds ihop till långa kedjor. I alla dessa led uppkommer utsläpp av såväl koldioxid som andra ämnen (t.ex. PAH) till luften. Till krackningen brukar dessutom naturgas tillsättas. Monomerer är ofta reaktiva och kan vara miljöfarliga. Polymerer är som regel betydligt mindre reaktiva och har ofta låg giftighet. En plast som är väl polymeriserad och har få tillsatser är därför i sig inte särskilt miljöfarlig (vilket dock inte behöver innebära att tillverkningsprocesser, restprodukter och tillsatser är ofarliga).

Menskoppar

Lunette – Gjord av medicinsk silikon (inte latex). Silikon är ett syntetiskt material. De råmaterial som används vid framställning av silikon är kisel, vatten och olja.

Gummiindustrin

I gummiindustrin finns en rad arbetsmiljörisker. Arbetarna exponeras för hundratals ämnen,  varav många kan ge upphov till sjukdomar som cancer, luftvägsjukdomar, hjärtkärl- och nervsjukdomar. Det är omöjligt att övervaka exponeringen genom att mäta alla kemiska ämnen som förekommer i gummiindustrin. Tidigare har man mätt lufthalter av damm samt den cycklohexanextraherbara fraktionen i gummiröken som mått på fettlösliga kemikalier. Även kvarts, asbest, lösningsmedel, nitrosaminer har mätts men systematiska kartläggningar av specifika ämnen saknas i stort sett och endast enstaka tillämpning av biologiska markörer finns beskrivet.

Arbete i gummiindustri har enligt publicerade data visat sig öka risken för vissa cancertyper. Dit hör tumörer i urinblåsa, lunga, struphuvud, matstrupe samt leukemi. Gummiindustriarbetare har också haft en ökad risk för hjärt-kärl-sjukdom.

Flera yrkesgrupper från gummiindustrin, till exempel vulkaniserare och blandare, har haft en ökad risk för allergier och för luftvägssjukdom som kronisk bronkit, emfysem och astma. Det finns rapporter om sänkt lungfunktion och om symtom från ögon och luftvägar.

Det finns många kemikalier i gummiindustrin som är kända för att kunna ge kontaktallergi.

Källa: Hälsorisker, prevention och rehabilitering i gummiindustrin

Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Lund

Vid produktion av gummi används svavel (vid vulkanisering). Vid produktion av latex används formalin och ammoniak (för att förhindra koagulering och bakterieangrepp). Formalin är en vattenlösning av formaldehyd som är cancer- och allergiframkallande. Ammoniak är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Övriga vanliga processkemikalier är acceleratorer, aktiveringsmedel, antioxidanter och eventuellt pigment. Latexprodukter kan klorineras för att inte vara klibbiga och kan beläggas med silikon för att bli täta. Proteinerna som finns i latex kan ge allergiska reaktioner.

I de fall gummi/latex går till förbränning kan, förutom CO2 och vatten, både försurande och korrosiva svavel- och klorföreningar bildas. Svavelsyra

Källa: Miljöpåverkan från sjukvårdens förbrukningsartiklar

Naturgummi har rapporterats ge upphov till allergiska reaktioner. Allergier av två typer kan uppkomma. Det är dels vanlig kontaktallergi som oftast orsakas av tillsatsämnen men också snabballergi som troligen orsakas av proteiner i gummit. Snabballergin kan variera från nässelutslag, rinnande ögon, nästäppa, andningssvårigheter, astma och den allvarligaste effekten är anafylaktisk chock.

I gummiindustrin kan exponering ske för flera cancerframkallande ämnen bla i vulkaniseringsprocessen tex bensen, HA-olja, formaldehyd och nitrosaminer.

Cancerframkallande ämnen i gummi är tex: HA-olja mineraloljor (vissa kvaliteer) Syntetiskt gummi kan i vissa fall innehålla resthalter av monomerer som är cancerframkallande. Hexametylentetramin kan avge det allergi- och cancerframkallande ämnet formaldehyd.

Källa: Toxinfo

Olja - Mineraloljor, som främst utgörs av olika kolväten och utvinns i regel ur petroleum, till exempel smörjolja och dieselolja. Vanligtvis är det ämnen av denna typ som avses då olja används i vardagligt språkbruk. Petroleum, (latin: petrus "klippa" och oleum "olja"), (alternativt mineralolja, bergolja, råolja och ibland även nafta) är en tunnflytande mörk vätska.

Tack vare en process som kallas termisk krackning kan man på bekostnad av de tyngre råoljeprodukterna skapa mer av till exempel den mer efterfrågade produkten bensin.

Har kemikalierna som används inom pappers och cellulosaindustrin blivit testade på djur?

Om man skriver in t ex natriumhydroxid på Google så får man upp företag som säljer denna kemikalie. Gå in på ett företags hemsida och sök upp kemikalien och dess säkerhetsdatablad. Där ska det stå hur mycket det krävdes av kemikalien innan djuret dog.

Följande kemikalier används vid cellulosatillverkning...

Natriumsulfid - LD50: Oral rat LD50 = 208 mg/kg

Väteperoxid - LD50 oralt råtta: 800 mg/kg *

Klorindioxid - LD50 (oral) rats: 292 mg/kg